Om du bygger ett nytt hus, eller ett så kallat attefallshus, ska du kontakta kommunen efter att lägeskontrollen har gjorts för att få en adress. När kommunen beslutat om en ny eller ändrad adress skickar vi den till dig som fastighetsägare.

En ny adress kan också behövas vid nybyggnation eller vid till- eller ombyggnad av flerbostadshus.

Många gånger finns behov av entydiga adresser till byggnader där personer vistas, som till exempel fritidshus, arbetsplatser eller samlingslokaler.

En byggnad ska ha en adress för varje entré. Entréer som adressätts är till exempel verksamheter, kontor, leveranser och personaingång. Varje entré behöver ha en unik adress så att räddningstjänst, taxi, färdtjänst och leveransbilar ska kunna hitta rätt.

I samband med att ett adressnummer sätts, läggs dess koordinater in i adressregistret och på adresskartan. Adressen blir även sökbar via GPS.

Olika verksamheter som har samma entré har också samma adress.

Fastighetsägares inrapportering

Enligt lagen om lägenhetsregistret ska varje lägenhet ha ett nummer och en belägenhetsadress. Fastighetägaren är därför skyldig att rapportera alla förändringar i sina lägenhetsbestånd till kommunen. Ta kontakt med samhällsserviceförvaltningen när ombyggnad av flerbostadshus påverkar antalet lägenheter.

Vid nybyggnation uppges lägenhetsnumrering i samband med bygglovhanteringen.

För flerbostadshus ska registret för varje bostadslägenhet innehålla uppgifter om:

• lägenhetsnummer
• antal rum
• bostadsarea
• kökstyp
• lägenhetskategori

Numrering

Lägenhetsnumret är fyrsiffrigt. De två första siffrorna anger våningsplanet och de två sista siffrorna anger var på våningsplanet lägenheten ligger.

Entréplanets två första siffror sätts till 10 och lägenheten som ligger till vänster om ingången får nummer 01, nästa lägenhet nummer 02 och så vidare i medsols numering. Samtliga lägenhetsnummer redovisas sedan kopplade till adressen för respektive bostadsingång.

Vid numrering, kontakta kommunen eller kontrollera i Lantmäteriets anvisningar.

Vem beslutar om nya adresser?

Kommunen beslutar om adresser för bostäder och verksamheter. Nya adresser tas fram av kommunen som lägger in dessa i Lantmäteriets register.

Hur ser adressen ut?

Den adress som kommunen fastställer innehåller gatu- och vägnamn, eller ortnamn, tillsammans med ett nummer. Vid numrering tas hänsyn till anvisningar i svensk standard (SS 63 70 03), liksom till vad färdtjänst, ambulans med flera behöver för att orientera sig.

Luckor i numreringen görs med hänsyn till grupperingar av hus, stickvägar och med reserver för eventuella framtida behov. Så kallad litterering kan ske då det saknas lediga nummer eller om det finns flera entréer på en byggnad.

Vad händer med adressen?

Kommunen registrerar adresser i Lantmäteriets system och informerar samtidigt berörda fastighetsägare med flera.

De adresser som kommunen fastställt och lagt in i Lantmäteriets system kompletteras sedan med postnummer och postort av Posten och aviseras vidare till andra myndigheter.

För bostadsadresser får den som är folkbokförd på ändrad adress så småningom en underrättelse från Skatteverket.

Banker, försäkringsbolag och andra som hämtar adresser från Lantmäteriet eller folkbokföringen får därigenom också tillgång till nya adresser.

Blir adressen där man är folkbokförd ändrad så kommer detta automatiskt att slå igenom hos de flesta myndigheter. Om man däremot flyttar till en ny adress, till exempel till en nybyggnation, måsta man själv anmäla adressändringen.

Juridiska personer och föreningar som är registrerade på en viss adress får inte denna automatiskt ändrad vid adressändring, utan måste själva göra de adressändringar som krävs för kunder, leverantörer och PRV. Bolagsverket har inga kopplingar till andra myndigheters register, så de kan inte se de ändringar som görs till Svensk Adressättning eller Skatteverket. Tänk på att ändra besöksadressen så att den överensstämmer med den adress som kommunen har faststält.

Adressnummer bör skyltas på huset eller vid infartsväg eller liknande. Respektive fastighetsägare ansvarar för skyltningen.

Skyltning av väg- eller ortnamn längs vägar tas om hand av väghållaren. Kommunen skyltar till exempe det kommunala vägnätet.

Ansvaret för adressättningen ligger sedan 1994 på Sveriges kommuner och från den första juli 2006 gäller enligt lagen om lägenhetsregister att namnsättning med så kallade belägenhetsadresser ska göras. Dessa geografiska adresser utgör stommen i adresserna och underlättar samtidigt att hitta till en specifik plats.

Det finns en svensk standard som anger hur belägenhetsadresserna ska byggas upp (SS 63 70 03). Belägenhetsadressen innehåller kommun, kommundel, adressområde (väg-gatunamn/bynamn) och adressplats (1-999).

För den som använder en postbox för sin adressering, så kallad särskild postadress, betraktas belägenhetsadressen främst som en besöksadress.