Kost – en utmaning vid kris

Den 28 november föreläste Ljusdals kommuns kostchef på den nationella konferensen Mötesplats Livsmedelsförsörjning, om erfarenheterna av kosthantering under sommarens bränder.

-Jag berättade hur vi hanterade krisen. Hur vi organiserade oss, hur det såg ut rent praktiskt och vad vi lärt av krisen. Syftet var att visa andra kommuner och organ hur vi kan förbereda oss inför kriser av olika slag, berättar Ljusdals kommuns kostchef Maria Persson.

Flera nationella aktörer presenterade rikets krisberedskap. Ljusdals kommun förmedlade hur krishantering kan se ut i praktiken.

-Jag fick ett otroligt gensvar på konferensen. Jag önskar att mina medarbetare hade fått vara med och ta del av det. De gjorde ett fantastiskt jobb under brandkrisen, säger Maria Persson. 
  

I kommunens centralkök producerades kost under bränderna.

I kommunens centralkök producerades kost under bränderna.

Stora matvolymer

Brandscenariot i Ljusdals kommun växte på bara några dagar till flera stora bränder samtidigt och evakueringar av olika områden. Kost levererades både till de som arbetade med bränderna i fält och i olika staber samt till kommunens evakueringsboenden.

-Vi startade den 17 juli med 130 portioner nattvickning till de som arbetade. Tre dagar senare var vi uppe i 1 000 portioner per dygn, sen ökade det några dagar till. Lagren minskade snabbt första veckan, säger Maria Persson.

Kostchefen ringde Inköp Gävleborg lördag morgon och fick på det sättet direktkontakt med en av kommunens avtalsleverantörer, som packade stora kvantiteter livsmedel under helgen för leverans måndag morgon.
  

Röda korset portionsförpackade måltiderna i fält.

Röda korset portionsförpackade måltiderna i fält.

Logistik den största utmaningen

Totalt blev det 46 310 portioner under nästan fyra veckor. Inleveranser och tillagning fungerade bra. Grannkommunerna Hudiksvall och Bollnäs hjälpte till att producera matlådor under en tid. Röda korsets portionsförpackning av maten från centralkökets kantiner löpte på.

Utmaningen låg i det sista steget: hemvärnets leveranser av maten ut i fält. Släckningsarbetet förändrades hela tiden på grund av väder och risker, därför var det svårt att överblicka var i terrängen alla styrkor befann sig vid aktuella tidpunkter. Ibland levererades för mycket mat till en geografisk punkt som redan lämnats, medan det kom för få portioner till punkter där styrkor samlats.

Eftersom totalkedjan inte fungerade som det var tänkt, växte det fram initiativ från frivilliga. Privatpersoner samlade in pengar och köpte pizzor som kördes ut i fält.

-Kommunen ville hitta konstruktiva sätt att samarbeta, utifrån det läge som var. Miljöenheten besökte pizzeriorna för att säkerställa livsmedelshygienen, säger Maria Persson.
  

Många skänkte mat och förnödenheter.

Många skänkte mat och förnödenheter.

Viljan att hjälpa till är stor.

Företag och privatpersoner skänkte förnödenheter under brandtiden.

En dag dök det upp en långtradare full med kylar, frysar, mikrovågsugnar och olika slags livsmedel.

Både kommun och frivilliga ägnade mycket tid åt att organisera och fördela ut det som kom in.

En generell utmaning inför framtida samhällskriser är att ta vara på och samordna frivilliga krafter.
     

En verklighet i konstant förändring

Hans Orest är enhetschef för kommunens kostservice. Han var i tjänst när bränderna startade och kom att leda det praktiska arbetet med kosthanteringen under brandtiden.

-Jag slås av vilken kapacitet vi har och av våra hängivna medarbetare. Det är grunden till att vi klarade våra delar i kosthanteringen så bra. Tidvis producerade vi lika mycket per dygn i centralköket som vi normalt gör i alla kök tillsammans, berättar Hans Orest.

De första dagarna var krisen och behoven svåra att överblicka. En verklighet i konstant förändring, många snabba beslut och kostbehoven som hela tiden stegrades. Kostservice arbetade hårt för att matcha behoven.

-Länsstyrelsen klev in vid rätt tidpunkt, som jag ser det. Krisen hade vuxit sig för stor för kommunens egna resurser. Jag är superimponerad av kontrollen och strukturen på Camp Färila, menar Hans Orest.

Så vilka är de viktigaste lärdomarna från sommarens kris?

-Nu har vi erfarenhet från en stor kris. Vi håller på att utveckla krisdokument inom kostens verksamhet. Det har varit mycket lärorikt att arbeta både under kommunens och länsstyrelsens ledning, att se hur vi kan samverka, säger Hans Orest.

Kostchefen Maria Persson ser många praktiska saker som kostervice vill förbättra.

-Det finns mycket kommuner kan göra för att förbereda sig för krisläge. Ett särskilt telefonnummer för beställningar och kontakter, färdiga menyer med recept på mat som går snabbt att portionsförpacka och mallar för loggar, dokumentation och hygienrutiner är några saker. Bränderna visar att kost är en viktig krisfråga, avslutar Maria Persson.