Frågor och svar (FAQ) - Omsorg & stöd

Särskilt boende

Hur är hyreskontraktet utformat?

Hyresvärd för lägenheterna är Ljusdals kommun, du hyr din lägenhet i andra hand. Hyran varierar beroende på lägenhetens storlek. Personer över 65 år kan söka bostadstillägg hos Pensions­myndigheten.

Vad behöver jag i/till min nya lägenhet?

I din lägenhet finns redan en säng, sedan är det möjligt att möblera efter eget tycke och smak. Varje lägenhet är utrustad med ett litet kök där det finns kylskåp och kokplattor samt plats för förvaring av eget porslin. Alla lägenheter är utrustade med toalett och dusch.
Du som hyr tar med eget sänglinne, täcke, kuddar och handdukar.

Märkning av kläder?

För att undvika förväxling av tvätt är det viktigt att dina textilier är märkta med namn.

Vad innefattar inackorderingsavgiften?

Inackorderingsavgiften innefattar personlig omvårdnad utifrån behov, trygghetslarm, vardagsrehabilitering, TV-licens och förbrukningsartiklar (rengöringsmedel, tvättmedel, toapapper, inkontinensskydd, sjukvårdsartiklar och liknande). I servicen ingår också tvätt av kläder och sängkläder, strykning, grundstädning och daglig hygienstädning.

Inackorderingsavgiften baseras på din inkomst och förmögenhet. Utöver det betalar du en matavgift och elavgift.

Storstädning, fönsterputs, gardinbyte och urstädning ingår inte i inackorderingsavgiften.

Vad innebär kontaktmannaskap?

När du flyttar in får du en kontaktman som har ett extra ansvar för dig och kontakten med dina anhöriga. Som kontaktmän hjälper vi dig också att ansvara för en mindre summa pengar som kan låsas in i ett värdeskåp i varje lägenhet.

Vid behov av följeslagare är det i första hand dina anhöriga som följer med dig. Om detta inte är möjligt försöker vi att hjälpa till.

Ingår hemförsäkring?

Nej, hemförsäkring ingår inte. Den som vill teckna hemförsäkring gör det själv.

Om jag blir sjuk, vad händer då?

Dagtid måndag till fredag finns det sjuksköterskor nära till hands. Dygnet runt och helger kan vi som personal alltid komma i kontakt med jourhavande sjuksköterska. Läkaren kommer hit till boendet regelbundet och då finns möjlighet till hembesök.

Om jag är i behov av hjälp från arbetsterapeut eller fysioterapeut, kan det ordnas hos er?

Kommunen har egna arbetsterapeuter och fysioterapeuter. De gör hembesök när behov uppstår.

Asylboenden

Familjehem

Vem kan bli och hur blir man familjehem?

Familjehem är vanliga människor som lever ett stabilt liv och som vill öppna sitt hem för utsatta barn och ungdomar som inte kan bo hemma eller som inte har sin familj närvarande. Som familj måste du ha tid, engagemang och tålamod.

Du kan vara mellan 25 och 65 år – det viktiga är att din ålder fungerar bra med barnets eller ungdomens ålder. Du ska ha god hälsa. Det kan finnas barn i familjen sedan tidigare men det är inget krav. Om du har barn under 3 år råder vi dig att vänta med att bli familjehem.

Du kan vara gift eller sambo, ha registrerat partnerskap eller vara ensamstående. Du kan bo i landet eller i stan, i villa eller lägenhet. Det är ett krav att barnet erbjuds ett eget rum.

Barnet ska ha fortsatt kontakt med föräldrar, syskon och andra viktiga personer, där det är möjligt, och vi vill därför att du är behjälplig med detta.

Som familjehem kommer familjehemssekreteraren att finnas som stöd, både i form av utbildning och vardaglig kontakt.

Om du är intresserad av att bli familjehem påbörjar vi en utredning. Vi gör en första bedömning om du har förutsättningarna som krävs och du har möjlighet att ställa frågor och fundera över vad det innebär att vara familjehem.

Sedan träffar vi dig och din familj. Utredningen består av hembesök, intervju, samtal med referenter. Vi ställer frågor kring hälsa, ekonom, syn på barnuppfostran, inställning till sammarbete med barnets eller ungdomens familj och till samarbetet med socialtjänsten.

Utredningen ska också visa vilka styrkor ni har och vilket stöd ni behöver från oss. Vi begär in registerutdrag ur polisens misstanke- och belastningsregister, från kronofogden, försäkringskassan och socialtjänsten. När vi besöker dig vill vi att alla i familjen är hemma, så att vi får möjlighet att träffa barn som bor hemma och höra vad de tycker om att få en familjemedlem till.

Den färdiga utredningen kommuniceras med er och går sedan till kommunstyrelsens arbetsutskott för medgivande.

Vad krävs av ett familjehem?

Erfarenhet av barn och ett intresse för andra människor. En stabil familjesituation där er familj känner att ni har tid och engagemang för en person som behöver det.

Det krävs ett hem där den placerade är accepterad och välkommen och där det finns någon att anförtro sig åt. En viktig uppgift för familjehemmet är att ge personen stöd och hjälp till en positiv kontakt med föräldrarna, nätverket och samhället.

Vi vill att ni deltar i handledningen som vi har för familjehemmen samt grundutbildningen som finns för familjehem.

Vad får man för ersättning som familjehem?

Ni får ersättning för uppdraget som familjehem, en arvodedel som är beskattningsbar och en omkostnadsdel. Arvodet är en ersättning för det uppdrag ni utför och omkostandsersättningen ska täcka de kostnader ni har för barnet, exempelvis mat, del i bostad, kläder och resor.

Ljusdals kommun följer Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) rekommendationer vad gäller familjehemsersättningar. Nivån på de olika delarna bestäms i det enskilda fallet utifrån ålder samt hur omfattande arbetsinsatsen är. Se länk till SKL:s rekommendationer här på sidan.

Vad är det för skillnad på familjehem och jourhem?

Ett jourhem är en familj eller en vuxen som tar emot barn och ungdomar med kort varsel. Barnen stannar som längst sex månader och under tiden som socialsekreteraren utreder vad barnet och föräldrarna behöver.

Att vara jourhem innebär att man tar emot ett barn eller ungdom i sitt hem under en begränsad kortare tid, medan socialtjänsten utreder barnets situation och fattar beslut om framtida insatser för barnet och dess familj. Jourhem tar emot barn eller ungdomar i ett akut läge och får endast kortfattad information om barnets situation.

Att ett barn kommer till jourhem kan bero på många saker, men oftast är det för att barnets föräldrar brister i sin omsorgsförmåga till följd av missbruk eller psykisk ohälsa eller på grund av stora konflikter i familjen. Ensamkommande flyktingbarn kan också komma till jourhem. Barn som bor i jourhem är mellan 0-20 år.

Ibland placeras barnet tillsammans med sin förälder, så kallad föräldra-barnplacering. För mindre barn krävs det att någon av jourhemsföräldrarna är hemma på heltid. För större barn fungerar det oftast att jourhemsföräldrarna arbetar.

Det är dock viktigt att som jourhem kunna vara med på uppföljningsmöten med socialtjänsten på dagtid, så viss flexibilitet i arbetstider behöver man ha.

Att vara familjehem innebär att du tar emot ett barn eller ungdom i ditt hem för en lång tid. Ibland blir det hela barnets uppväxt. Att ett barn kommer till familjehem kan bero på många saker, men oftast är det för att barnets föräldrar brister i sin omsorgsförmåga till följd av missbruk eller psykisk ohälsa.

Det kan också vara ett barn eller en ungdom som kommit som flykting till Sverige utan sina föräldrar. De flesta barn placeras frivilligt i familjehem och med sina föräldrars samtycke. Målet med familjehemsvården är att barnet, om det är möjligt, ska återförenas med sina föräldrar. Men det är inte alltid som barnet kan flytta hem igen. Som familjehem är du inte ensam.

För varje barn som bor i familjehem finns en särskild socialsekreterare som har ansvar för att följa barnets utveckling och följa upp att barnet får det den behöver i familjehemmet. Det finns också en särskild familjehemssekreterare som ansvarar för att familjehemmet får det stöd det behöver för att kunna utföra sitt uppdrag.

Vill ni bli kontaktfamilj så kan ni ta kontakt med kontaktsekreteraren. Se i menyn "Kontaktperson och kontaktfamilj" för kontaktuppgifter och mer information.