HBTQI-kartläggning ger förslag på hur Ljusdals kommun kan bli mer inkluderande

Under våren har förtroendevalda i alla nämnder fått ta del av resultatet av en HBTQI-kartläggning. En del av resultatet visar att kommunen har en begränsad infrastruktur att fånga upp, synliggöra och därtill förhindra diskriminering. Ett flertal förslag på åtgärder har lyfts fram för hur Ljusdals kommun kan arbeta främjande med hbtqi-relaterade frågor och bli mer inkluderande.

- Bakgrunden till kartläggningen, som jag gjort under vårterminen, svarar mot en motion från Centerpartiets William Våhlberg och har finansierats genom medel från Socialstyrelsen. Motionen beskriver en hotfull stämning mot hbtqi-personer där bland annat Pride-flaggor runtom i kommunen systematiskt har rivits ner. Till detta hör även att Ljusdals kommun rankas som en av landets sämsta när det kommer till kompetens och kunskap om hbtqi-frågor (RFSL, 2015). Det ska även nämnas att hbtqi-personer sticker ut i statistiken när det gäller psykisk ohälsa och suicid, något som är mycket oroväckande, säger Niklas Larsson-Tiensuu, socialantropologistudent från Uppsala universitet.

I HBTQI-kartläggningen har en genomlysning gjorts huruvida hbtqi inkluderas i exempelvis skolornas likabehandlingsplaner, i styrdokument, i kriterier för bidragsgivning och om kunskapshöjande insatser har genomförts den senaste mandatperioden. En översyn av klagomål på bemötande av hbtqi-personer har också gjorts.

- Jag möter mycket rädsla och okunskap. Kartläggningen visar tyvärr att kommunen har begränsad infrastruktur att fånga, synliggöra och förhindra diskriminering. För att kunna bemöta bakomliggande attityder och beteenden, som ligger till grund för den rådande diskrimineringen som sker exempelvis ute på skolorna, måste vi först och främst erkänna att det är ett problem. Det gör vi genom att synliggöra att det faktiskt sker diskriminering, säger Niklas Larsson-Tiensuu.

Några exempel på hur Ljusdals kommun kan bli mer inkluderande och främja HBTQI-relaterade frågor

  • Skapa en hbtqi-idégrupp inom kommunen.
  • Att skolorna upprättar likabehandlingsplaner gällande sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
  • Skolpersonal ska inneha kompetens inom hbtqi-bemötande.
  • Skapa en mer inkluderande sökmotor på ljusdal.se.
  • Skapa en lokal mötesplats för unga HBTQI-personer.
  • Kommunens enhet för strategisk och hållbar utveckling ska inkludera hbtqi i arbetet med Agenda 2030 – globala målen för hållbar utveckling.
  • Utbildningsinsatser för alla medarbetare om hbtqi-frågor.

Vad är HBTQI?

HBTQI är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner.

  • Homosexuella blir kära i, eller attraheras av, personer av samma kön.
  • Bisexuella attraheras av, eller blir kära i, personer oavsett kön.
  • Transpersoner kan, oavsett biologiskt eller juridiskt kön, uppfatta sig som man, kvinna, både man och kvinna eller inte identifiera sig som något av detta. En transperson kan liksom andra vara homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. (Heterosexuella attraheras av, eller blir kära i, personer med annat kön än sitt eget.)
  • Queer kan användas som en identitet och då stå för en önskan att slippa identifiera sig, och en önskan att ifrågasätta könsnormer. Queer som begrepp kan också beskriva ett kritiskt förhållningssätt till normer, oskrivna regler, om kön och sexuell läggning.
  • Intersexpersoner har en intersexvariation som ex. kan handla om egenskaper på inre och yttre könsorgan, fortplantningssystem, hormonnivåer och könskromosomer. Att vara intersex handlar om biologiska egenskaper, inte om könsidentitet.