Frågor och svar (FAQ) - Kommun & politik

Vem har rätt att överklaga?

Om du berörs av ett förvaltningsbeslut som gått emot dig kan du överklaga det ifall det är ett beslut som går att överklaga. Det framgår i själva beslutet om det går att överklaga. Vid förvaltningsbesvär kan domstolen pröva både beslutets laglighet och faktiska innehåll (lämplighet). Domstolen kan vid förvaltningsbesvär ändra det överklagande beslutet.

Det är bara du som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet där eller är taxerad för kommunalskatt där som får göra laglighetsprövningar (Kommunallagen 1:4, 10:1). Vid laglighetsprövning kan domstolen endast pröva lagligheten, det vill säga kontrollera om det gått rätt till när beslutet meddelats eller om det strider mot lagen. Vid en laglighetsprövning kan ett beslut bara bli upphävt. Domstolen kan alltså inte ändra ett beslut som överklagats genom laglighetspröving.

Vilka tidsgränser gäller för överklagande?

Om du vill överklaga genom förvaltningsbesvär ska du lämna in en skriftlig överklagan till myndigheten som fattat beslutet inom tre veckor från att du fått ta del av beslutet. I skrivelsen ska du ange vilket beslut du överklagar och vilken ändring du begär. 

En begäran om laglighetsprövning ska du lämna in skriftligt till den förvaltningsrätt kommunen tillhör. Det innebär att om du vill klaga på beslut som Ljusdals kommun fattat ska du vända dig till förvaltningsrätten i Falun. Då ska du tala om vilket beslut det handlar om och varför du tycker att det ska prövas. Du måste lämna in överklagan inom tre veckor från det att kommunen anslagit det justerade protokollet över beslutet.

Se Överklaga beslut

Har olika parter rätt att ta del av uppgifter i ärenden som rör myndighetsutövning?

När ett ärende handlar om myndighetsutövning mot en privatperson ska hen få reda på om någon annan lämnat in nya uppgifter i ärendet och få möjlighet att yttra sig över dem. Myndigheten är därför skyldig att låta den berörde få ta del av och kommentera uppgifterna. Men myndigheten får avgöra ärendet utan att personen fått yttra sig om:

• avgörandet inte går emot personen
• uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna inte behövs
• ärendet rör tillsättning av tjänst, antagning för frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte rör prövning i högre instans efter överklagande
• det kan innebära att det blir betydligt svårare att fatta beslut 
• avgörandet inte kan skjutas upp

Myndigheten bestämmer om den enskilde ska få information muntligt, genom vanligt brev, delgivning eller på något annat sätt.

Krävs det att beslut motiveras?

När en myndighet fattar beslut i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en privatperson ska myndigheten redovisa skälen till beslutet. Men det behövs inte om:

• beslutet inte går emot någon part, eller om det av någon annan anledning inte är nödvändigt att informera om skälen
• beslutet rör en tjänstetillsättning, antagning till frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller liknande
• det är nödvändigt med anledning av att vissa sekretessbelagda uppgifter ska kunna skyddas
• ärendet är så brådskande att det inte finns tid för beslutsmotivering
• beslutet är så kallat normbeslut /om ärendet gäller meddelande av föreskrifter enligt 8:e kapitlet, regeringsformen och det inte gäller prövning i högre instans efter överklagande.

Om skälen utelämnas bör myndigheten informera om dem i efterhand om den enskilde begär det.

Släktskapsjäv

En förtroendevald/anställd är jävig om ärendet angår hens make/maka, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående eller om ärendets utgång kan ge särskild nytta eller skada för en närstående.

Ställföreträdarjäv

En förtroendevald/anställd är jävig om hen eller någon närstående representerar personen som ärendet gäller eller någon som skulle kunna ha nytta eller skada av ärendets utgång.

Ombuds- och biträdesjäv

En förtroendevald/anställd är jävig om hen varit ombud eller biträtt en person i ärendet mot ersättning. Den som fört talan som ombud för en part får därför inte handlägga ärendet.

Delikatessjäv

En förtroendevald/anställd är jävig om det finns andra skäl som kan riskera att hen är partisk i ärendet.

Jäv i kommunfullmäktige

En ledamot i kommunfullmäktige får inte delta i handläggningen av ett ärende som berör hen personligen eller hens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.

Det är inte tillåtet att ta emot mutor eller erbjuda mutor till andra. Lagen ställer särskilt höga krav på medarbetare i offentlig sektor. I Ljusdals kommun är riktlinjerna tydliga. Allt kommunen gör ska kunna redovisas öppet.

Situationer som rör myndighetsutövning och offentlig upphandling är mycket integritetskänsliga. Därför ska Ljusdals kommuns medarbetare se varje förmån som olämplig om den kan påverka beslut i jobbet. När domstolen prövar fall gör de alltid en samlad bedömning av alla omständigheter som har betydelse i det enskilda fallet. Det hjälper alltså inte att den som tagit emot en förmån kan visa att hen inte har påverkats.

Kommunens medarbetare uppmanas att vara särskilt försiktiga vid personliga erbjudande som måltider, konferenser och resor, eller mer dolda förmåner som till exempel inköp till ”självkostnadspris”. Om en måltid eller gåva är på gränsen är det bättre att tacka nej.

Exempel på rättsfall från andra kommuner

Här kan du läsa om några exempel från andra kommuner där medarbetare eller politiker tagit emot mutor.

Medarbetare inom hemtjänsten
En kvinna som arbetar inom hemtjänsten fick reda på att det äldre paret som hon arbetar hos skulle sälja sin bil. Kvinnans dotter fick köpa bilen för 3 000 kronor, trots att den hade värderats mycket högre. Vårdbiträdet fälldes för mutbrott och dottern för medhjälp.

Politiker
Två kommuner diskuterade och utredde frågan om att upphandla privata vård- och omsorgsutförare. Ett av företagen som var med i upphandlingen bjöd en politiker från vardera kommun på en konferensresa med biljetter till ishockey-VM i Helsingfors. Chefen på företaget dömdes för besticknin och politikerna dömdes för mutbrott.

Chef inom kommunalt bostadsbolag
Chefen tog emot 23,8 ton tegel, värt 85 000 kronor, av ett byggbolag för att använda till sin privata villa. Han betalade bara för frakten och syftet var att bolaget skulle gynnas i kommande upphandlingar. Chefen dömdes i tingsrätten för grovt mutbrott till sex månaders fängelse. Brottet kvalificerades som grovt eftersom han i egenskap av chef hade det övergripande ansvaret för upphandlingar. Mannen överklagade till hovrätten som lade ned ärendet eftersom brottet hann preskriberas.

Handläggare och upphandlingschef
Chefen på en byggfirma betalade för Ålandsresor, flera luncher och
kafébesök till ett belopp av närmare 8 000 kronor för en handläggare och en biträdande chef på kommunens upphandlingsenhet. Byggnadsfirmans chef dömdes för bestickning till dagsböter, handläggaren till villkorlig dom och dagsböter och den biträdande chefen till dagsböter.

Behandling av personuppgift är allt man gör med personuppgifter.
Exempel:

• Insamling och registrering.
• Organisering och lagring.
• Användning, utlämning, spridning.
• Arkivering och radering.

Ljusdals kommun behandlar personuppgifter till exempel för att:

• Handlägga och administrera ärenden som ekonomisk hjälp och stöd, hjälp till barn och unga, låna ut böcker med mera.
• Fullgöra kommunens skyldigheter enligt lag, till exempel att bedriva äldreomsorg, skolor, förskolor, behandla bygglovsansökningar, sköta renhållning och avfall och så vidare.
• Kunna skriva anställningsavtal, ingå avtal för elnätsleverans och leverans av fiber, för att hantera fakturor och för att lämna uppgifter till skattemyndigheten och så vidare.

Ljusdals kommun har rätt att behandla personuppgifter när det finns en laglig grund för det. Till exempel för att utföra de uppgifter som kommuner är ålagda av regeringen att göra såsom att bedriva skola, räddningstjänst, vatten- och avloppsförsörjning, biblioteksverksamhet, bostäder och socialtjänst. Vid all myndighetsutövning har kommunen också rätt att behandla dina personuppgifter samt när du har ett avtal med kommunen.

Vidare får Ljusdals kommun behandla en personuppgift när du själv lämnat ditt skriftliga samtycke. Ett samtycke är en av sex lagliga grunder för behandling av personuppgifter och innebär att du har sagt ja till personuppgiftsbehandlingen.

Exempel: Du har blivit utsedd till årets distansstudent och kommunen vill publicera en nyhet om dig med namn och bild på sin webbplats. För att kommunen ska ha rätt att göra det måste du ge ditt skriftliga samtycke, annars har kommunen inte rätt att behandla dina personuppgifter för just det ändamålet.

Post, förfrågningar och handlingar kommer dagligen till kommunen och nästan alltid innehåller de personuppgifter.

Handlingarna registreras i kommunens diarier och enligt lag är en handling allmän när den kommit in till kommunen, när den förvaras hos eller har upprättats av kommunen.

Allmänna handlingar är i de flesta fall också offentliga och kan begäras ut av exempelvis medborgare, press, radio och tv.

Exempel: En förfrågan från en medborgare diarieförs när den kommer till kommunen. Därmed är medborgarens förfrågan i de flesta fall en allmän och offentlig handling. Det innebär att medborgarens personuppgifter (ex. namn och e-post) också är offentliga och kan komma att lämnas ut till den som efterfrågar handlingen.

Du har rätt att begära information om vilka av dina personuppgifter som kommunen behandlar. Du kan kontakta kommunen och begära rättelse, begränsning och radering av dina personuppgifter. Dock är kommunen enligt arkivlagen skyldig att bevara uppgifter i allmänna handlingar, därför är kommunens möjlighet att radera personuppgifter begränsad.

Du har rätt att lämna klagomål mot kommunens behandling av personuppgifter om du anser att den strider mot dataskyddsförordningen GDPR. Klagomål kan lämnas till datsskyddsombudet.

Dataskyddsombud: dataskyddsombud@ljusdal.se
Integritetsskyddsmyndigheten: www.imy.se