Vanliga frågor om juridik
Här hittar du kortfattad information om vissa lagar och svar på några vanliga frågor om juridik.
Offentlighet och sekretess
Vad innebär offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter. Samma sak gäller även hos kommunala bolag där kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande.
Vad är en allmän handling?
En allmän handling är en handling som har kommit in till eller är upprättad och förvarad hos en myndighet. Allmänna handlingar är enligt offentlighetsprincipen offentliga och tillgängliga för alla att ta del av, om det inte handlar om sekretessbelagda (hemliga) uppgifter.
Utgångspunkten är att handlingar som rör myndigheters verksamhet är offentliga, men enskilda uppgifter i handlingarna kan vara sekretessbelagda. Det spelar ingen roll hur handlingarna har skapats, distribuerats eller lagrats. Det är innehållet som styr om de är allmänna eller sekretessbelagda.
Vad räknas inte som en allmän handling?
Arbetsmaterial som till exempel minnesanteckningar (PM, andra anteckningar eller upptagning) som endast är till för ärendets presentation eller beredning räknas inte som allmänna handlingar. Inte heller utkast, koncept eller interna meddelanden inom en myndighet är allmänna. Detsamma gäller ojusterade protokoll eller tjänsteskrivelser som inte behandlats i nämnden.
Hur får allmänheten tillgång till allmänna handlingar?
Om du vill ta del av en allmän handling ska du vända dig till den myndighet som förvarar handlingen. Varje nämnd i kommunen tillhör en förvaltning och är en egen myndighet. Det betyder att om du vill ta del av en handling som till exempel rör grundskolan ska du kontakta utbildningsförvaltnignen i Ljusdals kommun. Du har rätt att läsa handlingen på stället (om den inte är hemlig). Det finns ingen fast tidsgräns för när en handling ska lämnas ut, men myndigheten kan inte vägra på grund av tidsbrist. Däremot måste myndigheten få den tid som behövs för att sekretessgranska handlingar som någon begär att få. Myndigheten kan också neka att sammanställa uppgifter som kräver betydligt mer än rutinbetonade åtgärder.
Måste jag identifiera mig för att få tillgång till allmänna handlingar?
Du har rätt att begära ut handlingar utan att berätta vem du är eller vad du ska ha handlingen till. Om vissa uppgifter är sekretessbelagda har myndigheten rätt att ställa frågor för att kunna göra en sekretessgranskning. Sekretessbelagda uppgifter kan i vissa fall lämnas ut med vissa villkor.
Kan jag få en kopia på handlingarna?
Alla handlingar som du har rätt att se har du också rätt att få kopior på. Kommunfullmäktige i Ljusdals kommun har beslutat om en taxa som gäller för kopior av allmänna handlingar.
Det är myndigheten som avgör om en handling ska skickas med e-post eller inte. Det finns inte någon lagstadgad skyldighet att skicka kopior på allmänna handlingar via e-post.
Så kan du överklaga kommunens beslut
Vem har rätt att överklaga?
Om du berörs av ett förvaltningsbeslut som gått emot dig kan du överklaga det ifall det är ett beslut som går att överklaga. Det framgår i själva beslutet om det går att överklaga. Vid förvaltningsbesvär kan domstolen pröva både beslutets laglighet och faktiska innehåll (lämplighet). Domstolen kan vid förvaltningsbesvär ändra det överklagande beslutet.
Det är bara du som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet där eller är taxerad för kommunalskatt där som får göra laglighetsprövningar (Kommunallagen 1:4, 10:1). Vid laglighetsprövning kan domstolen endast pröva lagligheten, det vill säga kontrollera om det gått rätt till när beslutet meddelats eller om det strider mot lagen. Vid en laglighetsprövning kan ett beslut bara bli upphävt. Domstolen kan alltså inte ändra ett beslut som överklagats genom laglighetspröving.
Vilka tidsgränser gäller för överklagande?
Om du vill överklaga genom förvaltningsbesvär ska du lämna in en skriftlig överklagan till myndigheten som fattat beslutet inom tre veckor från att du fått ta del av beslutet. I skrivelsen ska du ange vilket beslut du överklagar och vilken ändring du begär.
En begäran om laglighetsprövning ska du lämna in skriftligt till den förvaltningsrätt kommunen tillhör. Det innebär att om du vill klaga på beslut som Ljusdals kommun fattat ska du vända dig till förvaltningsrätten i Falun. Då ska du tala om vilket beslut det handlar om och varför du tycker att det ska prövas. Du måste lämna in överklagan inom tre veckor från det att kommunen anslagit det justerade protokollet över beslutet.
Myndighetsutövning
Har olika parter rätt att ta del av uppgifter i ärenden som rör myndighetsutövning?
När ett ärende handlar om myndighetsutövning mot en privatperson ska hen få reda på om någon annan lämnat in nya uppgifter i ärendet och få möjlighet att yttra sig över dem. Myndigheten är därför skyldig att låta den berörde få ta del av och kommentera uppgifterna. Men myndigheten får avgöra ärendet utan att personen fått yttra sig om:
- avgörandet inte går emot personen
- uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna inte behövs
- ärendet rör tillsättning av tjänst, antagning för frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte rör prövning i högre instans efter överklagande
- det kan innebära att det blir betydligt svårare att fatta beslut
- avgörandet inte kan skjutas upp
Myndigheten bestämmer om den enskilde ska få information muntligt, genom vanligt brev, delgivning eller på något annat sätt.
Krävs det att beslut motiveras?
När en myndighet fattar beslut i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en privatperson ska myndigheten redovisa skälen till beslutet. Men det behövs inte om:
- beslutet inte går emot någon part, eller om det av någon annan anledning inte är nödvändigt att informera om skälen
- beslutet rör en tjänstetillsättning, antagning till frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller liknande
- det är nödvändigt med anledning av att vissa sekretessbelagda uppgifter ska kunna skyddas
- ärendet är så brådskande att det inte finns tid för beslutsmotivering
- beslutet är så kallat normbeslut /om ärendet gäller meddelande av föreskrifter enligt 8:e kapitlet, regeringsformen och det inte gäller prövning i högre instans efter överklagande.
Om skälen utelämnas bör myndigheten informera om dem i efterhand om den enskilde begär det.
Jävsregler
Släktskapsjäv
En förtroendevald/anställd är jävig om ärendet angår hens make/maka, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående eller om ärendets utgång kan ge särskild nytta eller skada för en närstående.
Ställföreträdarjäv
En förtroendevald/anställd är jävig om hen eller någon närstående representerar personen som ärendet gäller eller någon som skulle kunna ha nytta eller skada av ärendets utgång.
Ombuds- och biträdesjäv
En förtroendevald/anställd är jävig om hen varit ombud eller biträtt en person i ärendet mot ersättning. Den som fört talan som ombud för en part får därför inte handlägga ärendet.
Delikatessjäv
En förtroendevald/anställd är jävig om det finns andra skäl som kan riskera att hen är partisk i ärendet.
Jäv i kommunfullmäktige
En ledamot i kommunfullmäktige får inte delta i handläggningen av ett ärende som berör hen personligen eller hens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.
Mutor
Det är inte tillåtet att ta emot mutor eller erbjuda mutor till andra. Lagen ställer särskilt höga krav på medarbetare i offentlig sektor. I Ljusdals kommun är riktlinjerna tydliga. Allt kommunen gör ska kunna redovisas öppet.
Situationer som rör myndighetsutövning och offentlig upphandling är mycket integritetskänsliga. Därför ska Ljusdals kommuns medarbetare se varje förmån som olämplig om den kan påverka beslut i jobbet. När domstolen prövar fall gör de alltid en samlad bedömning av alla omständigheter som har betydelse i det enskilda fallet. Det hjälper alltså inte att den som tagit emot en förmån kan visa att hen inte har påverkats.
Kommunens medarbetare uppmanas att vara särskilt försiktiga vid personliga erbjudande som måltider, konferenser och resor, eller mer dolda förmåner som till exempel inköp till ”självkostnadspris”. Om en måltid eller gåva är på gränsen är det bättre att tacka nej.
Exempel på rättsfall från andra kommuner
Här kan du läsa om några exempel från andra kommuner där medarbetare eller politiker tagit emot mutor.
Medarbetare inom hemtjänsten
En kvinna som arbetar inom hemtjänsten fick reda på att det äldre paret som hon arbetar hos skulle sälja sin bil. Kvinnans dotter fick köpa bilen för 3 000 kronor, trots att den hade värderats mycket högre. Vårdbiträdet fälldes för mutbrott och dottern för medhjälp.
Politiker
Två kommuner diskuterade och utredde frågan om att upphandla privata vård- och omsorgsutförare. Ett av företagen som var med i upphandlingen bjöd en politiker från vardera kommun på en konferensresa med biljetter till ishockey-VM i Helsingfors. Chefen på företaget dömdes för besticknin och politikerna dömdes för mutbrott.
Chef inom kommunalt bostadsbolag
Chefen tog emot 23,8 ton tegel, värt 85 000 kronor, av ett byggbolag för att använda till sin privata villa. Han betalade bara för frakten och syftet var att bolaget skulle gynnas i kommande upphandlingar. Chefen dömdes i tingsrätten för grovt mutbrott till sex månaders fängelse. Brottet kvalificerades som grovt eftersom han i egenskap av chef hade det övergripande ansvaret för upphandlingar. Mannen överklagade till hovrätten som lade ned ärendet eftersom brottet hann preskriberas.
Handläggare och upphandlingschef
Chefen på en byggfirma betalade för Ålandsresor, flera luncher och
kafébesök till ett belopp av närmare 8 000 kronor för en handläggare och en biträdande chef på kommunens upphandlingsenhet. Byggnadsfirmans chef dömdes för bestickning till dagsböter, handläggaren till villkorlig dom och dagsböter och den biträdande chefen till dagsböter.
Dela denna sida:
