Färila skola

Kunskaper, utveckling och lärande
Vi strävar efter att integrera flera ämnen i undervisningen.

Vi är lyhörda för elevernas intressen och frågor samt varierar oss i arbetssätt och metoder.

Vi ger information till föräldrar och elever om syfte och mål med undervisningen och vilka förmågor som ska utvecklas och bedömas.
Utvecklingssamtal där tydliga, utvärderingsbara individuella mål sätts upp för varje elev.

Vi använder oss av vardagliga händelser, iakttagelser och närmiljön i undervisningen.
Eleverna tränas kontinuerligt i sin språkliga medvetenhet.

Vi använder oss av IKT (informations- och kommunikationsteknik) på olika sätt, till exempel genom att se och göra egen film och bildspel, olika spel som tränar färdigheter, inhämta information och som skrivverktyg.

Vi synliggör elevernas arbeten på olika sätt, exempelvis genom utställningar, redovisningar och fotografier

Vi har regelbundna kunskapsuppföljningar med pedagoger, rektor och elevhälsoteamet

I Färila främjar vi elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande genom att:

• Vi lyssnar aktivt och bejakar elevernas tankar och förslag för att stärka elevernas självförtroende och tron på att deras egna tankar och åsikter är viktiga.
• Vi låter ofta eleverna vara delaktiga i lösningar av olika problem/dilemman som dyker upp i vardagen.
• Vi har regelbundna klassråd, elevråd, fritidsråd och matråd.
  När en konflikt uppstår mellan elever går personalen in och hjälper till att finna lösningar på konflikten.

På Färila skola så har eleverna tillgång till något vi kallar studiehjälpen. Studiehjälpen är läxläsning med personal som hjälp. Det sker efter skoltid så ett godkännande av dig som vårdnadshavare behövs samt en anmälan av mentor detta då det finns begränsat antal platser

Under 3 års tid har Färila skola tillsammans med skolverket arbetat under projektet samverkan för bästa skola. Under dessa tre år har kollegiet arbetat med att utveckla och fortbilda sig inom områden som exempelvis: undervisningens fokus, struktur och kvalité eller att skolan har ett professionellt kollegialt lärande. Under nästa läsår kommer SBS att fortsätta i egen regi med andra utvecklingsområden som lärarna och skolan tycker är viktiga prioriteringar.

Ny läroplan
Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022

De ändrade läroplanerna och kursplanerna i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan börjar att gälla höstterminen 2022. Från den 1 juli 2022 gäller nya bestämmelser för hur betyg sätts. De nya bestämmelserna ska leda till att betygen speglar elevernas kunskaper bättre. Begreppet kunskapskrav byter också namn till betygskriterier.
Länk till skolverket gällande ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022

Betyg hur sätts betyg
Betyg sätts från höstterminen i årskurs 6 och därefter varje termin fram till slutbetyget i årskurs 9. Terminsbetygen ska sättas utifrån de kunskaper som eleven har utvecklat fram till och med den aktuella terminen. Bedömningen för eleverna i årskurs 6 ska göras i relation till kunskapskraven i årskurs 6 i de ämnen eleven har fått undervisning i under den aktuella terminen. Från och med årskurs 7 görs bedömningen i relation till kunskapskraven i årskurs 9. Det är med slutbetyget som eleven söker vidare till gymnasieskolan.Om du eller ditt barn undrar över skälen till ett visst betyg har ni enligt den nya skollagen rätt att få information om det. Betyg sätts av den undervisande läraren. Det är inte möjligt att överklaga ett betyg, men en lärare kan ändra ett betyg om det visar sig att ett betyg är uppenbart fel. Det kan till exempel komma fram att läraren missat ett bedömningsunderlag eller att det skett en förväxling av elever.

Länk till filmen via Youtube "Hur sätter lärare betyg?"

Betygsskalan
A,B,C,D och E är godkända betyg. Betyget F innebär att eleven inte nått godkänt resultat. Streck sätts om elevens kunskaper inte kan bedömas därför att eleven varit frånvarande.

Nationella prov
I årskurs 3, 6 och 9 genomför eleverna nationella prov.
När betyg sätts ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag. Provresultatet ska dock inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara lärarens enda underlag vid betygssättningen.

Som vårdnadshavare har du under hela skolgången rätt att få veta vilka kunskapsmål som är satta och hur ditt barn ligger till i förhållande till målen.
Syftet med utvecklingssamtalet är att gemensamt komma fram till hur ditt barn ska stödjas, kunskapsmässigt såväl som i sin sociala utveckling. Tillsammans skriver och dokumenterar ni detta i en individuell utvecklingsplan (IUP). Där ska det framgå vilka insatser som behövs, i skolan och med stöd av dig som förälder, för att ditt barn ska nå målen i varje ämne. Utvecklingssamtalen hålls minst två gånger per läsår.