Framtagande av generalplan för Ljusdals kommun

Färre antal barn
Vi blir allt färre invånare i Ljusdals kommun, och vår "skolkostym" (antalet skolenheter och deras placering) är baserad på när kommunen hade många fler barn och unga. Prognosen är att vi kommer fortsätta att bli fler i åldersgruppen 65+, och färre barn, unga och personer i arbetsför ålder. När vi blir färre påverkas den statliga ersättningen, och vi får därför mindre pengar att röra oss med.

Även om vi satt som mål att bli fler invånare till år 2030 så är alltså vår skolstruktur redan idag organiserad på gamla siffror, och vi behöver anpassa oss till den nya verkligheten.

Uppdraget att ta fram en ny skolstruktur, en så kallad generalplan, handlar om att vi måste ha en hållbar och långsiktig plan för en resurseffektiv utbildningsförvaltning. Hur ska skolornas lokaler se ut, och hur kan vi lägga mer pengar på undervisning, lärare och andra kvalitetshöjande åtgärder?

Skollokalernas underhåll- och renoveringsbehov
Många av våra skollokaler och förskolelokaler byggdes under 1960- och 1970-talen. Nu finns det stora behov av att renovera lokalerna, vilket innebär att kommunen kommer att ha stora kostnader för att renovera, bygga om och bygga nytt framöver. Detta inkluderar även utemiljön på flera av våra skolenheter.

Lokaler behöver vara anpassade efter dagens krav och behov för förskola och skola. En funktionell lärmiljö behöver anpassas med bra akustik och ljus, utrymmen för arbetsrum, vilorum samt konferens- och mötesrum för personal. Det behöver även finnas grupprum i anslutning till lärosalar och gemensamma ytor.

Lokalerna ska skapa förutsättningar för förskolan och skolan att klara sitt utbildningsuppdrag och tillgodose elevers rätt till likvärdig skola. Lokalerna ska vara anpassade efter de förändrade och utökade krav som ställs på skolans verksamhet.

Skolorganisationens effektivitet (med avseende på delningstal och fyllnadsgrad)

• Staten har infört krav på lärarlegitimation. Det innebär att lärarna undervisar i färre ämnen där de har större ämneskunskaper. En skola behöver ha olika lärare i olika ämnen, vilket innebär att det är svårt att erbjuda heltidstjänster på mindre skolor.
  
• Förskolan är sedan 2010 en egen skolform som bedriver utbildning och undervisning. De som är ansvariga för undervisningen är legitimerade förskolelärare.
• Den ökande lärarbristen bidrar till att skolorna har svårare att rekrytera personal, särskilt där det inte går att erbjuda heltidstjänster. Vi behöver arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att säkerställa kompetensförsörjning på sikt, samt bibehålla och kompetsensutveckla befintlig personal.
• Alla elever har rätt till en elevhälsa som arbetar främjande och förebyggande i ett elevhälsoteam. I elevhälsoteamet ingår kurator, skolsköterska, specialpedagog och rektor. För att elevhälsan ska kunna arbeta främjande och förebyggande behöver de vara tillgängliga för eleverna på skolan.
• Elevgruppernas sammansättning har förändrats under tid vilket innebär större krav på olika lärarkompetenser. Det gäller exempelvis undervisning i modersmål och speciella anpassningar i lärmiljön.
  
  

Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag av Utbildningsnämnden att ta fram en "generalplan", genom att utreda och föreslå en struktur för skolor och förskolor. Syftet med generalplanen är att den ska ge en tydlig riktning för hur skolan i Ljusdals kommun ska utvecklas samt hur resurserna ska användas på effektivaste sätt. Målet är att planen som tas fram ska ligga till grund för fortsatt arbete med att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar skola inom Ljusdals kommun.

Så arbetar vi med att utreda skolstrukturen
Tjänstepersoner från flera av kommunens förvaltningar arbetar tillsammans med utomstående sakkunniga för att ta fram ett förslag till beslut om skolstrukturen.

När utredningen är klar presenteras den för utbildningsnämndens politiker som tar ett inriktningsbeslut 31 maj 2024. I inriktningsbeslutet kommer det framgå hur nämnden önskar att arbeta vidare med skolorna i Ljusdals kommun. Inriktningsbeslutet sänds till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som har beslutsrätt över skolenheter och ekonomiska ramar.

Vad har gjorts hittills i processen?

April 2023
Utbildningsnämnden (UN) ger Utbildningsförvaltningen (UF) i uppdrag att ta fram en generalplan för skolorna i Ljusdals kommun. Uppdraget omfattar kommunens samtliga skolenheter från förskola, grundskola, gymnasium samt vuxenstudier. I uppdraget ingår att kartlägga befintlig skolstruktur, sammanställa underhålls- och renovering av verksamheternas lokaler samt genomföra lokalutredningar för Järvsö skola F-9, Färila skola F-9 och Propellerns förskola.

Maj 2023
Arbetet med generalplan påbörjas och ett stort fokus läggs på att ta fram statistik och underlag gällande befintliga enheters verksamhet och underhållsbehov.

Förstudie Färila skola F-9 är ett eget ärende och kommunstyrelsen (KS) ger det kommunala fastighetsbolaget Ljusdalshem i uppdrag att utreda ärendet vidare. Tidigare under året har ett första förslag för Färila skola F-9 tagits fram i samverkan med verksamheten. Stora brister utpekats vad gäller arbetsmiljö och pedagogiska förutsättningar samt inomhusklimat i skolan.

Juni-augusti 2023
Moduler för att kunna åtgärda arbetsmiljörisker för elever och personal beställs och grundarbete för etablering av dem påbörjas i Färila skola.

September 2023
Delpresentation av framtagen statistik – arbetsmaterial - för UN.
Tidsplan för generalplansarbetet justeras och förlängs.

Oktober - december 2023
Lokalutredning gällande Järvsö skola F-9 och Propellerns förskola startas och genomförs i samverkan med arkitekt och verksamhet.
Förstudie pågår för Färila skola F-9, förslag 2 tas fram i dialog med arkitekt och verksamhet.
Verksamheten flyttar in i modulerna i Färila skola.

Januari 2024
Stort fokus på kapacitet och funktionell lärmiljö för alla skolenheter. Utredning av strategisk karaktär av Slottegymnasiet – hållbar gymnasieskola genomförs. Tjänsterapporter (utlåtande) angående lokalutredningar gällande Järvsö skola F-9 och Propellerns förskola tas fram.

Februari 2024
Förstudie Färila skola, förslag 3 tas fram av Ljusdalshem och samtliga tre förslag presenteras av Ljusdalshem på KS. Yttrande angående Färila skola förslag 3 sänds till UN som hänvisar till arbetet med generalplanen.

Mars 2024
Presentation av nuläge samt tjänsterapporter för Järvsö skola F-9 och Propellerns förskola för UN.
Upphandling sker av extern konsult för externt analys- och förankringsstöd. Ensolution AB anlitas och deras uppdrag fastställs till att arbeta med sammanställningen av befintlig skolstruktur, lokalbehovsplanering, analys av dokument och data, genomföra intervjuer och workshops. Särskilt fokus sätts på den demografiska utmaningen med minskade barn- och elevkullar, skollokalernas underhåll- och renoveringsbehov samt skolorganisationens effektivitet med avseende på delningstal och fyllnadsgrad.

Ljusdals kommun har inte anställda experter som kan göra den här typen av utredningar. Istället köper vi in den när den behövs. Så är fallet i den här utredningen, och vi har därför tagit in externt stöd för vissa delar av generalplansarbetet.

Genom en direktupphandling har företaget Ensolution AB anlitats och deras uppdrag är att bland annat arbeta med sammanställningen av befintlig skolstruktur, lokalbehovsplanering, analys av dokument och data, genomföra intervjuer och workshops.

Vi har sett ett extra behov av ett externt analys- och förankringsstöd med särskilt fokus utifrån den demografiska utmaningen med minskade barn- och elevkullar, skollokalernas underhåll- och renoveringsbehov samt skolorganisationens effektivitet med avseende på delningstal och fyllnadsgrad.

• Syftet med generalplanen är att den ska ge en tydlig riktning för hur skolan i Ljusdals kommun ska utvecklas samt hur resurserna ska användas på effektivaste sätt.
  
  
• Målet är att planen som tas fram ska ligga till grund för fortsatt arbete med att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar skola inom Ljusdals kommun.

Medborgarenkäten är avslutad. Sammanställning av svaren finns i högerspalten.

Måndag 6 maj lämnade Ensolution in en delrapport innehållandes tre olika scenarion på hur skolan i Ljusdals kommun kan utvecklas för att uppnå högre kvalitet. Nu kan du ta del av de tre olika scenariona och läsa om de utmaningar och möjligheter som finns och vad de innebär.

Allmänheten hade möjlighet att lämna tankar och förslag via en digital enkät där de ombads att tycka till om de tre scenariona. Enkäten var öppen fram till 17 maj och svaret var personligt. Man besvarade enkäten genom att logga in med bank-id. Alla inlämnade svar kommer sammanställas och analyseras. En sammanfattning av enkäten kommer att presenteras för utbildningsnämnden i samband med att ärendet tas upp.

Scenarioförslagen är framtagna utifrån konsultuppdraget att Ensolution ska ge svar på hur de ser att vi bäst kan skapa en kvalitativ skola i Ljusdals kommun anpassad för de krav och utmaningar vi står för idag. Ensolutions lämnar sin slutrapport 24 maj, där kommer en fördjupad analys av scenariona ingå. Rapporten kommer att ligga till grund för det inriktningsbeslut för skolan i Ljusdals kommun som utbildningsnämnden hade uppe för beslut fredag 31 maj. Beslutet har skjutits upp till hösten 2024. Därefter följer beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Klicka här för att komma till medborgarenkäten och ta del av Ensolutions delrapport – 3 scenarion för skolstrukturen i Ljusdals kommun , 674.4 kB.

Under vecka 19-21 genomfördes en öppen medborgardialog. Om du tillhör en förening eller organisation som vill bjuda in företrädare från utbildningsnämnden eller utbildningsförvaltningen mailar du till skolstruktur@ljusdal.se

Har du frågor kring utredningen eller synpunkter du vill lämna in.
Vänd dig till kontaktcenter så hjälper vi dig.

Telefon - Kontaktcenter
0651-180 00

E-post
skolstruktur@ljusdal.se

Press/mediakontakter
Vänd dig till oss så hjälper vi till med vidareförmedlingen till rätt person.

Varför gör ni det här?
Det finns flera anledningar, men man kan sammanfatta det med att vi måste säkerställa att Ljusdals kommuns skolenheter är anpassade efter framtidens elevantal samt dagens krav på lärmiljöer. Hur ska skolorna se ut och vara placerade i framtiden så att vi kan lägga mer pengar på kärnverksamheten: undervisning, lärare och andra kvalitetshöjande åtgärder?

Hur lång tid kommer detta att ta?
Vi har en effektiv process och redan i slutet på maj kommer ett förslag att presenteras för Utbildningsnämnden. Sen behöver frågan tas upp i Kommunstyrelsen i augusti. Förhoppningsvis kan kommunfullmäktige ta beslut redan i september. Men att genomföra beslutet när det väl är taget kommer troligtvis att ta flera år samt förmodligen utföras i flera steg.

Kommer mina barns skola att läggas ner?
Inga beslut är fattade. Just nu pågår ett arbete med en ny skolstruktur. När den är klar är det möjligt att svåra beslut kan behöva tas för att säkerställa en god och likvärdig skola för alla barn i Ljusdals kommun. Det kan innebära att viss förändring kan bli aktuell för våra skolenheter.

Varför går allting så snabbt nu? Hade ni inte kunnat starta tidigare?
Arbetet har pågått länge! Vissa skulle nog till och med säga för länge. Utredningar kring antalet skolor har pågått under flera mandatperioder. Eftersom målet är att Ljusdals kommun ska ha en skola som håller hög kvalitet är vi måna om att vi ska nå dit snabbare än man tidigare jobbat, så att så många barn som möjligt får ta del av en bättre lärmiljö.

Men fokuserar ni inte på fel saker nu? Problemet är ju stöket och att barnen inte når upp till kunskapskraven? Fokusera på det istället för lokalerna!
Bara för att vi har påbörjat den här processen med skolstrukturen betyder inte det att allt annat arbete avstannar. Utmaningarna i skolorna i Ljusdals kommun är komplexa och påverkar varandra. Med en ny skolstruktur hoppas vi kunna erbjuda alla elever i kommunen likvärdig skolgång med lärmiljöer som lever upp till kraven, vilket i förlängningen leder till att både lärare och elever trivs, personalomsättningen blir lägre, resurser frigörs, kvaliteten på undervisningen höjs och betygen går upp.

Hur påverkar storskolor med hundratals barn i blandade åldrar tryggheten på skolan?
Forskning som jämfört storleken på skolorna i Sverige med betygen i 6an och 9an visar inte att resultaten blir bättre för att skolorna är mindre. Snarare tvärtom. En bättre planerad skolstruktur innebär också att resurser frigörs och kan läggas på satsningar som ökar kvalitén på undervisningen och tryggheten i skolan.

Om en skola läggs ned. Vad händer med personalen? Flyttar de med eleverna eller finns det risk att de sägs upp?
Det är viktigt att elever och anställda känner trygghet när stora förändringar sker. Facken kommer att vara involverade i processen om vi kommer till det. Men som sagt, än så länge finns inga beslut utan bara en process med olika scenarion.

Varför har ni tagit in en dyr konsultfirma?
Vi har inga anställda projektledare eller utredare på kommunen. Istället anlitar vi externa företag när vi behöver ha sådana genomförda. I en värld där vi hade sådana anställda året runt skulle kanske kostnaden vara större än om vi tog in den expertisen just bara när den behövs.

Vad innebär begreppet kvalitet i utredningen, vilka parametrar är kvalitet? Ingår till exempel längden på barnens skoldag inkluderat resa i det?
Kvalitetsbegreppet kan innefatta olika aspekter beroende på vem som definierar det. Närhet till skolan kan absolut uppfattas som en eftersträvansvärd kvalitet. I utredningen åsyftar vi i första hand undervisningskvalitet. Vi tänker då både på möjligheten att ha behöriga lärare i klassrummet, men också på lärmiljöerna vars utformning påverkar möjligheterna att hålla en hög undervisningskvalitet.

Sammanfattningsvis: Kompetenta lärare i bra lokaler, det är så vi definierar kvalitet i utredningen.

Hur menar ni att det skulle bli bättre för ungdomar med att flytta en skola längre bort? Längre resvägar ger trötta ungdomar, speciellt för de som har diagnoser?
Självklart är det inte önskvärt att elever i kommunen ska få för stora avstånd till skolan. Men när det är väldigt få elever i en skola blir det till slut svårt att upprätthålla utbildningskvalitén. Man måste ställa sig den svåra frågan om närhet väger tyngre än skolans kvalitet som i slutändan påverkar elevers kunskapsnivå och resultat? Alla barn i kommunen har rätt till en likvärdig skola. Det är lättare att ge elever med diagnoser de resurser de behöver när resurser kan fördelas mer effektivt. Alltför små enheter är inte heller bra för alla elever.

När man beräknar minskning av barn/elevunderlag, är det också inräknat ett elevtapp till friskolor?
Friskolorna är inräknade i underlaget. Vi har gjort ett antagande att nuvarande friskolor är kvar även i framtiden.

Hur tänker ni kring de elever som bor flera mil utanför i t ex Los som ska åka flera mil/timmar per dag förutom skoldagen?
Det är rimligt att elever söker sig till den skola som ligger närmast för att hålla nere pendlingstiden. Det kan i ytterbyarna innebära att de väljer en skola i grannkommunen om den är närmare. I fallen Tandsjöborg och Fågelsjö som båda ligger i ytterkanten av kommunen skulle det kunna innebära att en skola i Orsa eller Sveg ligger närmare hemmet. I och med det fria skolvalet är det fullt möjligt att göra ett sånt val.

Har man någon uppskattning av hur mycket billigare scenario 2 är jämfört med scenario 1 och scenario 0?
Arbetet med att beräkna och jämföra kostnader är inte slutfört men kommer att presenteras i slutrapporten som kommer 24e maj.

Hur vet man att man kommer att få utbildad personal om man slår ihop flera skolor?
Ett större elevunderlag medför att tjänstgöringsgraden per ämne ökar. En ämneslärare i t ex NO kan då enbart undervisa i sitt ämne istället för att behöva dela upp sin tjänst och undervisa i flera ämnen som denne kanske inte är behörig i, vilket ofta sker idag. En större skolenhet kan också innebära att man kan ha flera lärare inom samma ämne, med andra ord får du kollegor med samma ämneskunskap att samarbeta med, vilket bidrar till en mer attraktiv arbetsplats. Det är lättare att rekrytera behöriga lärare till en välfungerande och attraktiv arbetsplats.

Finns det ett samband i kommunen mellan lokaler och resultat?
Skollagen ställer krav på läromiljöerna och många av kommunens skolenheter lever inte upp till dessa krav, även om lokalerna i övrigt skulle vara i gott skick.

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Enligt skollagen ska verksamheten ha de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas utifrån elevers varierande behov. När vi har frågat lärarna så säger många att lokalernas skick bidrar till våra låga kunskapsresultat.

Har eleverna fått säga sitt? Det är i slutändan våra barn som blir påverkade?
Just nu pågår arbetet med att ta fram en barnkonsekvensanalys. Utöver det så har en enkät gått ut till högstadie- och gymnasieelever där de får ta del av scenarierna och berätta vad som är viktigt utifrån deras perspektiv. Vi kommer också uppmuntra yngre barn att delta utifrån sin förmåga, via lärarledda diskussioner.