Modersmålsundervisning

Modersmålsundervisning ger elever med ett annat modersmål än svenska möjlighet att läsa sitt modersmål som ett ämne i skolan. Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen.

Det är möjligt att få modersmålsundervisning i:

• grundskolan och motsvarande skolformer.
• gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
• kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska bidra till att barnen och eleverna får utveckla och använda sitt modersmål. Men de är inte skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning på samma sätt som i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer.

Vilken rätt till modersmålsundervisning har elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?
Reglerna för modersmålsundervisning skiljer sig åt beroende på om det handlar om ett nationellt minoritetsspråk eller ett annat modersmål.

Undervisning i modersmål utom nationella minoritetsspråk
Elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska erbjudas undervisning i modersmål som inte är ett nationellt minoritetsspråk om:

• en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål.
• språket utgör elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
• eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Men eleven måste ha grundläggande kunskaper i språket. 

Huvudmannen är bara skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk om:

• det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen i det språket.
• dessa elever vill få undervisning i språket.
• det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen även om språket skulle sluta att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Undervisning i modersmål som nationellt minoritetsspråk
Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Det finns inga krav på att språket ska vara elevens dagliga umgängesspråk eller att eleven ska ha några kunskaper i språket.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i dessa språk om:

• en elev vill få undervisning (det finns alltså inget krav på fem elever).
• det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som tillhör den nationella minoriteten romer och som kommer från utlandet får ges modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

Vilken rätt har elever till modersmålsundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?
Rätten till modersmålsundervisning skiljer sig åt beroende på om det handlar om ett nationellt minoritetsspråk eller ett annat modersmål.

Undervisning i modersmål utom nationella minoritetsspråk
Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas undervisning i modersmål som inte är ett nationellt minoritetsspråk om

• en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål.
• språket utgör elevens dagliga umgängesspråk hemma.
• eleven har goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Men eleven måste ha goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är bara skyldig att anordna modersmålsundervisning om

• det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen i det språket.
• dessa elever vill få undervisning i språket.
• det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen även om språket skulle sluta att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Undervisning i modersmål som nationellt minoritetsspråk
Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Språket behöver inte vara elevens dagliga umgängesspråk hemma. Till skillnad från i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer måste eleven däremot ha goda kunskaper i minoritetsspråket.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Huvudmannen är skyldig att anordna undervisning i dessa språk om

• en elev vill få undervisning (det finns alltså inget krav på fem elever).
• eleven har goda kunskaper i språket.
• det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som tillhör den nationella minoriteten romer och som kommer från utlandet får ges modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

Kan man läsa modersmål inom vuxenutbildningen?
Det är möjligt att läsa ämnet modersmål på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Den möjligheten finns inte för elever som läser på grundläggande nivå. För att vara behörig till en kurs i modersmål inom vuxenutbildningen måste man ha det aktuella språket som sitt modersmål.

Ansökan
Ansökningsblanketten lämnas till rektor på den aktuella skolan. Om du har rätt till modersmålsundervisning anmäler din skola dig sedan till undervisningen, som anordnas av kommunen om detr är kommunen som är huvudman.

Om du vill veta mer, kontakta rektor på skolan eller modersmålssamordnaren.