Ljusdals kommun erbjuder hjälp till människor som blir utsatta eller utsätter en annan person för våld och hot i en nära relation.

Är du utsatt för våld?

Behöver du hjälp? Har du blivit utsatt för våld i en nära relation eller är du anhörig eller medmänniska och vill ha informationen om vilket stöd Ljusdals kommun erbjuder.

Om personen som behöver hjälp är över 18 år ta kontakt med Mottagningstelefonen vuxenenheten 073-064 43 18 under kontorstid.

Om personen som behöver hjälp är under 18 år ring Akut- och mottagningsnumret Barn och unga, 0651-34 00 73 under konorstid.

Vi kan erbjuda

• Information och rådgivning
• Samtal individuellt
• Hjälp med skydd och stöd om kommunen utreder att ett sådant behov är aktuellt.

Du som använder våld i en nära relation och

• är över 18 år
• har använt våld mot din partner eller annan närstående, våldet kan vara både fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt, latent eller försummelse
• inte har använt våld men känner rädsla för att det ska ske
• har problem med din aggressivitet och har svårt att kontrollera din ilska och vill få verktyg hur du ska hantera situationen
• känner oro för att barnen far illa utifrån något av ovanstående

Vi kan erbjuda

• Rådgivning
• Samtal individuellt

Målsättningen är att du ska hitta ett alternativ till ditt beteende. Samtalen är kostnadsfria och vi arbetar under sekretess.

Vår behandling bygger på en metod som utarbetats vid "Alternativ till vold" (ATV) i Oslo.

Våld i nära relationer

Vålddefinitionen som används i Ljusdals kommun är den norska psykologen Isdals (2001) beskrivning:

”Våld är en handling riktad mot en person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill” (s. 34).

Med våld i nära relationer menas våld där den som utsätts är eller har varit gift, sambo eller särbo med den andre, eller har barn tillsammans med denne.

Det kan också vara att man utsätts för våld av föräldrar, syskon eller andra släktingar när det gäller heder, så kallat hedersrelaterat hot och våld.

Våldets olika beståndsdelar beskrivs med hjälp av Sinisalo och Hällen (2018).

Fysiskt våld
Fysiskt våld består dels av mindre grova handlingar som exempelvis att nypas, rivas och knuffas, dels av grövre våld i form av att sparka, släpa i håret, slå, ta stryptag, kväva och att hålla fast. Fysiskt våld kan också vara inlåsning eller fastbindning samt våld med tillhyggen, eller andra handlingar som orsakar fysisk smärta. (Sinisalo & Hällen, 2018, s. 35).

Psykiskt våld
Sinisalo och Hällen (2018) beskriver att det är vanligt att det är våldet som tidigast visar sig i en relation som lättast bortförklaras och förminskas. Det kan definieras med nedvärderande beteende eller kontrollerande beteende. Nedvärderande: verbala kränkningar, förtal och skuldbeläggande. Kontrollerande: spionage, isolering (fysiskt och mentalt), berätta vad man har gjort och förföljelse fysiskt eller digitalt, t.ex. på sociala medier.

Sexuellt våld
Sinisalo och Hällen (2018) uttrycker att sexuellt våld kan framställas på olika sätt bland annat genom att våldsutövare tvingar den våldsutsatta att titta på pornografi, tvingas till olika typer av sexuella handlingar, tvingas ha sex med andra, utsätts för sexuella handlingar när man sover, tvingas använda sexredskap mot sin vilja, tvingas att mot sin vilja spela in film och/eller bli fotograferad för sexuella ändamål, tvingas till oskyddat sex och genom att tvingas in i prostitution på internet eller i direkt kontakt med sexköpare.

Materiellt våld
Våldsutövaren använder materiella ting för att skrämma eller kontrollera. Våldsutövaren kan slå, skära eller kasta sönder saker, förstöra mobiltelefon, väggar eller värdefulla föremål för den som blir våldsutsatt (Sinisalo & Hällen, 2018).

Ekonomiskt våld
Ett kraftfullt medel för att kontrollera sin närstående. Det kan kränka och orsaka lindande. Det kan ge sig uttryck i att den våldsutsatta inte får kontrollera sin egen ekonomi eller berövats insyn i den gemensamma ekonomin. Den våldsutsatta får ”fickpengar”, blir tvingad att stå på olika lån, att skriva under ofördelaktigt äktenskapsförd eller hindras av våldsutövaren att lämna relationen på grund av att våldsutövaren använder ekonomin som ett maktmedel (Sinisalo & Hällen, 2018).

Latent våld
När en våldsutsatt blir hotad eller blir utsatt för våld genom att våldsutövaren använder blickar, kroppsspråk och underförstådda meningar och gör att den våldsutsatta tassar på tå och anpassar sitt beteende för att inget ska inträffa (Sinisalo & Hällen, 2018).

Försummelse
Sinisalo och Hällen (2018) beskriver att försummelse mest drabbar kvinnor med funktionsnedsättning och äldre kvinnor som är beroende av sin omgivning för att klara av sin tillvaro. Det kan vara att på ett medvetet sätt skada, skapa otrygghet eller medvetet felaktigt medicinera, neka behov som den våldsutsatta har rörande sin hygien eller denne lämnas utan uppsikt och inte får tillgång till kost.

Hit räknas också situationer där den ena parten tvingar eller hotar den andra, stänger in eller befinner sig hemma hos den andre utan lov. Att tvingas avstå från att delta i saker man önskar är en del av våldet.

Referenser
Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia.

Sinisalo, E. & Moser Hällen, L. (red.) (2018). Våld i nära relationer socialt arbete i forskning, teori och praktik. (Första upplagan). Stockholm: Liber.