Blyghet och social fobi

Alla kan känna sig blyga ibland. Till exempel när man träffar nya människor. En del människor är ofta blyga, andra mer sällan. Samma person kan vara mer eller mindre blyg i olika situationer.

Att vara blyg kan innebära att man föredrar att hålla sig lite i bakgrunden när man träffar andra. En del tycker att det känns helt okej, medan andra hellre skulle vilja vara mer i centrum, om de vågade.

När man är blyg kan man känna obehag och bli nervös, till exempel när man möter människor man aldrig har träffat tidigare. Blygheten gör att hjärnan tolkar situationen som farlig. Då bildas stresshormoner som åker ut i kroppen. Det är stresshormonerna som gör att man kan få hjärtklappning, bli varm, rodna och svettas. Det kan också bli svårt att tänka klart och att få orden att komma ut som man vill. Blyghet kan ibland göra att man undviker situationer som man skulle må bra av eller ha glädje av. Det kan till exempel kännas som ett hinder för att träffa nya vänner eller för att bli ihop med någon.

Vad är skillnaden på blyghet och social fobi?
Det finns ingen knivskarp gräns mellan blyghet och social fobi men som regel beskrivs social fobi som en starkare och mer intensiv rädsla som håller i sig över längre tid. Det är också avgörande hur mycket rädslan påverkar hur det fungerar hemma, med kompisar och i skolan. Flertalet människor känner sig någon gång osäkra och otrygga i en viss social situation, men en del känner sig osäkra i de flesta sociala sammanhang.

För ett barn eller tonåring som har social fobi innebär det en intensiv ångest för att stå i centrum för andras uppmärksamhet. De får en obehagskänsla av att bli iakttagna och granskade och upplever ofta att de gör bort sig bland andra människor. Social fobi har en stor påverkan på ett barns eller en tonårings tillvaro. Ibland är fobin så stark att man undviker de flesta sociala sammanhang.

Det kan till exempel röra sig om att prata i telefon, tilltala främmande människor, äta tillsammans med andra, räcka upp handen i klassrummet, delta i idrottsaktiviteter eller umgås med flera människor samtidigt. Det barnet eller tonåringen är rädd för är ofta att rädslan och osäkerheten ska synas och att man därmed ska göra bort sig. Tankarna kretsar kring att andra kommer tycka att man är fånig, misslyckad eller dålig på något sätt och att man därför ska bli bortvald och utanför.

De kroppsliga reaktionerna är oftast rodnad, svettningar, magont, darrningar, illamående och ibland yrsel.

Det är inte bra att släppa alla sociala krav. Barn behöver våga göra sådant de är lite rädda för, men som förälder måste man tänka på att utmaningarna ska vara rimliga för att framgång ska nås. Mycket blyga barn upplever det ofta som obehagligt att tvingas till sociala initiativ, så man bör vara försiktig med vilka initiativ barnen föreslås att ta.

Källa: UMO samt 1177