Innan kroppen och hjärnan vuxit färdigt är man känsligare för skador och sjukdomar som alkohol kan ge och ska inte dricka alls. För att skydda den som är ung finns det därför åldersgränser för när man får köpa alkohol.

Vad är för mycket?
Eftersom det kan vara stor skillnad mellan hur olika personer påverkas av alkohol, kan man aldrig jämföra sitt eget drickande med andras. Det viktigaste är inte exakt hur mycket man dricker, utan att man är uppmärksam på andra saker som kan vara tecken på att man har eller håller på att få problem med alkohol. Det kan till exempel vara:

• Att man tål mer. Dricker man ofta vänjer sig kroppen och man behöver mer alkohol än tidigare för att bli full.
  
  
• Att man dricker mer än man hade tänkt.
  
  
• Att man dricker så mycket att man får minnesluckor. Det kan vara ett tecken på att hjärnan börjat skadas.
  
  
• Att man känner att man behöver dricka igen ”dagen efter”, för att må bättre eller för att man känner ett sug.
  
  
• Att man fortsätter dricka fast man mår dåligt på något sätt.
  
  
• Att drickandet gör att det går sämre i skolan eller på jobbet eller att man struntar i aktiviteter.
  
  
• Att ens drickande förstör relationer med kompisar eller familjen.
  
  
• Att man inte erkänner för sig själv hur mycket man dricker, och inte vill prata med andra om det.
  
  
• Att man blir nedstämd, irriterad eller får ångest. Det kan bero på att man gjort något man ångrar eller skäms för när man varit full, att man vet att man dricker för mycket, eller att kroppen och hjärnan reagerar på alkoholen.
  
  
• Att man ofta känner sig rastlös.
  
  
• Att man får sömnproblem.
  
  
• Att man får ont eller andra problem med magen.
  
  

Att dricka för mycket kan också leda till att man hamnar i riskfyllda situationer. Det kan till exempel vara en olycka, bråk eller misshandel, att man har sex fast man inte vill eller utsätts för sexuella övergrepp. Alkohol kan också göra att man själv gör saker som man inte borde, att man begår brott, skadar sig själv eller någon annan, det kan till och med uppstå livsfarliga situationer.

Alkoholmissbruk innebär att man gång på gång ställer till det för sig när man har druckit. Alkoholmissbruk är inte samma sak som att vara alkoholberoende, men de hör ihop. Risken för att bli alkoholberoende är större om man dricker ofta eller mycket.

Källa: UMO samt Vårdguiden

Att en drog är narkotikaklassad, som exempelvis cannabis, kokain och ecstasy, betyder att den är förbjuden enligt narkotikastrafflagen eftersom den är farlig att använda och beroendeframkallande. Det finns också droger som inte räknas som narkotika enligt lagen men som kan ge liknande effekter.

Det finns olika sorters narkotika, som används på olika sätt. En del gör så att man blir avslappnad, dåsig och glömmer omvärlden. Andra gör så att man känner sig upprymd, pigg och att hjärtat slår snabbare. En del narkotika kan göra så att man ser eller hör saker som inte finns, att man får ångest eller känner sig förföljd. Många droger funkar så att kroppens tolerans ökar om man använder dem regelbundet, alltså att man behöver mer och mer för att få samma effekt eller för att må bra.

En del läkemedel är narkotikaklassade för att de kan vara beroendeframkallande och farliga att använda på andra sätt än läkaren har bestämt.

Lagen
Det är olagligt att använda, ha, köpa och sälja narkotika, men också att ge bort eller hjälpa andra att handla med narkotika, och att framställa det, till exempel genom att odla. Så kallade ringa narkotikabrott, alltså sånt som ses som mindre allvarligt, kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Allvarliga narkotikabrott ger alltid fängelse om man är straffmyndig. 

Den här texten handlar både om narkotikaklassade droger och andra droger som ger liknande effekter, men inte om alkohol och tobak som man kan läsa om i andra texter.

Varför använder man narkotika?
Effekterna av narkotika kan till en början vara positiva. Man kan till exempel få bättre självförtroende, bli pigg och orka mer, eller bli väldigt avslappnad. Därför kan man vara nyfiken på hur det känns. För en del är det en festgrej, något man tar för att till exempel bli gladare eller piggare. Man kan också känna att man ”borde” pröva för att andra gör det. Att andra använder det kan få det att verka mindre farligt. Det är vanligt att man är påverkad av alkohol när man prövar de första gångerna.

Ibland börjar man använda narkotika för att man går igenom något jobbigt eller för att komma bort från något som känns hopplöst. Då kan drogerna till en början minska oro eller ångest. Men man ska veta att det finns bättre sätt att hjälpa sig själv och att må bra.

Inte narkotikaklassade – ändå farliga
Det finns många droger som inte räknas som narkotika enligt lagen men som kan användas för att ge ett rus eller andra effekter, som till exempel tändargas och lösningsmedel. De kan vara minst lika farliga att använda som narkotikaklassade droger. Det finns till och med personer som har andats in gas från tändare eller sprejflaskor, och som har dött för att andningen eller hjärtat slutade funka första gången de prövade.

Hela tiden kommer det också nya preparat som inte hunnit bli narkotikaklassade. Det betyder inte att de är ofarliga. Det är vanligt att de säljs på nätet. Oavsett var man köper droger och vilken information man får om dem, kan man aldrig vara säker på vad de innehåller.

Ordförklaring

Hallucination: Att man hör, ser, känner, luktar eller smakar något som inte finns.
Vanföreställning: Något man upplever eller uppfattar som inte stämmer överens med verkligheten.

Påverkar kroppen och känslorna
De flesta droger kan ge både positiva och negativa effekter. Exempel på reaktioner i kroppen är att man blir pigg och energisk, får feber eller värmeslag, huvudvärk, ändrad hjärtrytm, svårt att andas, sämre syn, krampanfall. Vissa narkotika, till exempel hasch, marijuana och ecstacy, kan göra att man blir avslappnad och dåsig. Efter att ha använt det ett tag får man sämre minne och svårare att tänka logiskt och att lära sig saker.

Alla droger påverkar känslorna. Den direkta effekten kan vara positiv, som att man känner sig lugn eller får bättre självförtroende. Men efter ett tag kan man bli rastlös, misstänksam, få sömnproblem, hallucinationer och vanföreställningar. Droganvändning leder ofta till att man får ångest eller blir nedstämd. Det kan till och med göra att man gör sig själv illa eller får självmordstankar.

Olika hur man reagerar
Man kan aldrig veta hur ens kropp ska reagera när man tar droger. Alla reagerar olika och tål olika mycket. Kanske vet man inte precis vad det är man har fått, och man kan få olika dos eller styrka olika gånger. Alkohol eller medicin kan också påverka, så att en dos som gav ett visst rus en gång är livsfarlig en annan.

Droger kan göra att man kräks eller somnar, blir allvarligt sjuk på kort tid, medvetslös eller till och med dör. Om man är orolig för någon som har använt droger, ska man kontakta en vuxen, sjukvårdsrådgivningen, polisen eller åka till ett sjukhus. Om någon blivit medvetslös måste personen till sjukhus, och man ska ringa 112.

Man kan råka illa ut
Att vara drogpåverkad innebär alltid en risk för att man ska skadas eller råka illa ut. Ofta beror det på att man gör saker man annars inte skulle gjort. Man kan hamna i bråk eller börja slåss, bli av med saker eller råka ut för en olycka. Eller så kanske man har sex fast man inte vill eller utan att skydda sig.

Om man verkar drogpåverkad har polisen rätt att kräva urinprov. Om provet visar att man är påverkad räknas det som narkotikabrott och ger böter. Är man under 18 år kontaktas föräldrar och socialtjänsten. Att ha åkt fast leder också till kostnader och extra kontroll om man ska ta körkort. Då krävs nämligen urinprovskontroller och läkarintyg om att man är drogfri.

Man tänker inte på problem
Första gångerna man testar droger är det nog inte många som tänker att det ska leda till några problem. Men risken finns för alla. Det går inte att veta vem som kommer att bli beroende eller hur lång tid det kan ta. I början kan man kanske styra sitt droganvändande, men ju längre man håller på desto svårare blir det. Eftersom droger är dyrt kan det också lätt leda till problem med pengar. Att ha lite pengar eller att behöva låna från andra kan påverka ens relationer till andra och sånt som boende och jobb.

Om man är orolig eller vill sluta
Om man är orolig för att man själv eller någon annan har problem med droger, kan man kontakta till exempel en ungdomsmottagning, vårdcentral, skolhälsovården eller studenthälsan. Man kan också kontakta en mottagning för alkohol- och drogproblem. Om man behöver akut hjälp kan man vända sig till akutmottagningen på ett sjukhus eller till en psykiatrisk akutmottagning.

Källa: UMO samt Vårdguiden